Nu är jag....
Nå ja... 12 tim i morn sen en ledig dag innan jag går på den 3:dje helgen. Det blir bättre :-)
Och jag visste ju att smakar det så kostar det...Men man vet aldrig i förväg hur de ska bli.
Sen är jag bara så besviken, inte mycket som blir som jag tänkt.. Och ännu mer pengar ska jag ut med.
Gäller att tänka ordentligt hur jag ska få ut bästa möjliga av sem utan de kostar skjortan.
Kroppen är inte i så värst bra kondition.... inte gör det nåt lättare precis.
Svek hör till vardagen för många... själv trodde jag att jag var lyckligt lottade m trogna fina vänner.
Men där bedrog jag mej å det grövsta.
Inte mycket att göra åt, var och en får leva lycklig i sin egen sanning.
Bara trist att hälsa o ekonomi ska läggas som en ännu tyngre skuldbörda....
Önskar av hela mitt hjärta att jag slapp smärtan, att min ekonomi var bättre ....men men.
Fast det svider.... känner mej utnyttjad o slängd på sophögen...
Och jag blir mer o mer baktalad, jag blir det svarta fåret...det är ok, jag har ff ngr vänner som känner mej
så jag återhämtar mej.
Det får vara nog här, har redan klagat nog.
Tycker synd om en av mina vänner som ramlat så illa så hon brutit höger handled...
hon har det värre än mej. En trist start på semestern.
Må väl go vänner......
Nu ska jag fixa så jag kan se vem som besöker...läser min blogg.
Kul att veta ju :-)
Ha de gott.
De här förbenade pengarna som aldrig räcker till hur man än vänder sig. Och du som är ensam har de ju inte lättare. Vi här hemma är ju iaf två om de här. Samma utgifter har ju du så väl som någon annan , hyra, mat kläder, bil, och om det blir över någon gång..lite nöje. Då gäller det att man inte tar ut svängarna när de gäller det. utan nöjer sig med det lilla.
Svek från så kallade vänner , är ju inget ovanligt i sig, men lik förbenat svider det när de händer. MEn kanske har just dessa aldrig varit ens riktiga vänner, inte någon gång. MAn har kanske sett de man velat se, och inte synat vänskapen i kanterna, ellr så har detta varit så väl dolt så de kommer som en chock.
De är inte lätt att veta vems ens riktiga vänner är, inte för än de kanske krisar i ens liv , då ser man oftast vem som står kvar och vem som stöttar en när de blåser som hårdast.
En del tror sig vara "riktiga" vänner, men avundsjuka, baktaleri, och och ibland rena lögner från dessa talar ju emot det hela. En riktig vän ber någon annan sluta tala illa om någon och säger - jag lyssnar inte på dig. En riktig vän vet oftast de mesta om en, men ändå accepterar man denne precis som h*n är, trots det. En vän kan hålla tand för tunga och bära sagda ord i förtroende...vad som än händer.
Men de är få som kan klara detta och kalla sig för äkta vän.
De som kan det ..de är de som man ska vårda och hålla hårt om, va rädda om...men hur vet man vem som är det och inte..inte lätt och veta.
Hoppas iaf att du upptäcker vem som verkligen är dina verkliga vänner, lämnar de andra därhän.
De är inte värt att slösa energi och tid på "de andra" , ens tid är bra mycket viktigare att förvalta på de som är bäst för en. Kramisar till dig Gunsan