Bara blääää...

 
verkligen bläää !
Känner just ingen glädje , ingen ork lr lust m ngt.
Jag vet att jag själv måste ta tag i mej o mitt liv, helhjärtat...ge mej f*n på att ge de en chans.
 
Låter ju sjukt eg...
GE MITT LIV EN CHANS ! :-/
 
Men alltså, jag har ju tappat allt, inget jävlar anamma i mej längre...
gå här o tycka synd om mej själv...
tycka att allt e orättvist..
de gör ju inget bättre.
Snarare tvärtom.
 
Jag har till och med mer lr mindre tagit avstånd fr mina vänner...
inte för att jag inte tycker om dom,utan för att jag vill inte dom ska drabbas av mitt mående.
 
Jag vill verkligen inte att mina vänner ska bli less på mitt gnäll.
Är rädd om dom, fast nu kke det verkar tvärtom eftersom jag drar mej undan.
Hur jag än vänder mej så har jag rumpan bak.
 
Och där önskar jag att jag kunde sparka mej själv, så jag kom t skott.
Lämna de här tillståndet, det vore underbart.
 
Tänk om jag hade en vän som satt i exkat samma sits som mej...
och då menar jag exakt !
Då skulle vi ha varandra som sporrar o vi har lika mycket att vinna, ett samarbete skulle vara toppen.
 
Men nu e de som de är...
och jag måste...
för jag har eg inget val, jag måste själv...
sporra mej själv.
 
 
 
 
 
Måste !
Ge mej styrka!
 
Nu t helgen fyller jag jämt, men har inte råd att bjuda hem ngr.
 
Både vill o inte vill fira.
 
Vi får väl se om mina barn hittar på ngt :-)
 
En go vän har ju tänkt ta med mej t en grannstad o fira mej m en lunch <3
Hon är av de vänner som förstår mej o jag förstår henne !
 
 
 

Ilskan kom över mej i dag...

 
jag kände mej fullständigt tokig, så jag var tvungen skriva av mej det värsta på FB innan jag skulle iväg.
Och nu tar jag lite av de här med !
 
Ibl blir det bara förmycket....
man tror att myndigheter o styrande, och folk i chefsposition har tappat allt förnuft.
Hela vårt samhälle är ju skadat, o värre blir det allt erftersom tiden går..
Jag fattar verkligen inte vad som hänt.
Så här vill jag inte ha det, jag vill ha ett tryggare samhälle, ordentliga lagar o regler som följs. Straff som är kännbara i förhållande t brottet.
Att man ska bli bra behandlad av chefer, att man får bli omplacerad när man inte orka m det jobbet man har.
Nu.... ja jag vet inte hur dom tänker. Ngt konstigt egotänk ? Får dom en belöning lr ngt när dom visar sej totalt omänskliga mot folk som gett allt o nu inte orkar längre.
Dessa människor har blivit utnyttjade t max o så kastas dom t vargarna, lr sophögen s a s när dom inte har mer att ge.
Inte inom just de jobbet, men har ff mycket att ge i ett lättare jobb..
 
Många fler än jag har blivit behandlade som skit av chefer/ledning.
Dom har oxå blivit uppsagd fr kommunen pga arbetsbrist . Dom har fått skador genom arbetet o inte kunnat arbeta kvar inom samma jobb längre utan ville byta t ett lättare. Men först så kke dom liksom jag har varit sjukskriven o sen så finns det inte ett enda jobb som kan passa i hela kommunen. Ja då blir du uppsagd t slut, tack o adjö nu är du inte värd ngt mer för oss.
Skulle man då som en av mina vänner själv (efter 4 år) hitta ett passande arbete i kommunen o hälsats välkommen t personalen o redo t att börja jobba, så känner hon sej glad  o hoppfull.

Då får hon ett besked om att hon är uppsagd fr kommunen o därmed inte får ta det jobbet.
Så vad säger man ? Jävla översittar fasoner !

Både AF o FK är medvetna om hur denna kommun behandlar folk. Så det är inget nytt. Hur länge ska det får forts ?
Vi är inte värda ett skit när vi gett allt.
 
En annan vän slåss med näbbar o klor mot FK ...
att denna myndighet går över sin befogenhet är ingen nyhet.
Hur dom tolkar intyg o deras regler övergår de flestas förstånd.
Flera av min vänner har kämpat mot FK, vet att ngn har fått rätt t ers efter mycket om o men.

Helt för jäkligt att en människa som redan ligger ska behöva ha ork för att ensam kämpa för sin rättighet.
Är man sjuk o har ordentliga läkarintyg så ska väl inte den läkarens kompetens ifrågasättas av en läkare som aldrig träffat personen i fråga utan tar ett beslut genom det som står i intyget,
En tolkningsfråga som kan bli precis hur galen som helst.
 
Hon ska skiva ner varför hon motsäger sej fk.s beslut. Men det är ju inte så lätt...
så hon  ringde  Förvaltningsrätten o bad om att få slutdatumet förlängt, så nu har hon lite längre tid på sej att yttra sej om F-kassans motivering till avslag.

Hon  frågade om hon kunde få kopia på de domar som F-kassan hänvisade till, Så hon kunde jämföra deras beslut.
Några kopior av F-kassan på dom domarna  har hon aldrig fått o därför har hon inget att jämföra med.
Vilket  personen på f-rätten tyckte var konstigt, för  hänvisar man till någon dom så ska man antingen få en anvisning om vart man hittar domarna lr få kopior hemskickade.
 
Konstig förfarande tycker jag !

Hon fick telenr till Kammarrätten i både Stockholm o Sundsvall. så nu fick hon nog extra energi.:-D
 
Nu jävlar !!! så orkar hon en omgång till. (Y)
 
Håller tummen.
 
Phu nu gick luften ur mej, vi hörs !
 

Ja så var det dax att skriva av mej lite igen då.

Lite blandad kompott, mest bra o trevliga saker för omväxlings skull.
Men det som är mindre trevligt ...
gör mej skirtförbannad o less på folk.
 
Inleder m de trevliga :-)
 I lördags så kom en go vän, tillika fd kollega på visit...lite kaffe.
Himla trevligt sitta på tu man hand o prata om allt mellan himmel o jord, saker som man behöver få ur sej.
Men man kke inte vill ventilera en del m vem som helst, sån är jag iaf.
Ska jag blotta mej så vill jag ha ett förtroende för den personen.
Jag vill veta att det jag säger stannar mellan oss.
Det är viktigt m såna vänner, jag har ngr såna...guld värda <3
Tiden flyger iväg när man sitter så här o bara är typ.
 
Vi pratade om min nära förestående 60 årsdag, jag sa att jag inte skulle fira den.
Jag har vare sig råd lr plats att bjuda hem folk
Hon har ju planerat fira mej med ett restaurang besök i en annan stad, jisses vad det värmer.
Hur rart som helst av henne, 
Jag ser fram emot den dagen :-)
Hon kom m en fin blomma, t.om katten gillar den.
Jag får flytta den mellanåt för hon vill gärna smaka/ leka med de gröna i buketten.
Kattskrälle :-O
 
 
 
I går så var jag på kontroll hos min diabetes ssk, en underbar människa hon fick mej att växa rejält under besöket.
Bara det bli hälsad m en kram, värmer mitt hjärta...
vi prata helt öppet m varandra, även hon.
Vi pratade om alla mina bekymmer, sjukdomar/besvär..
hon talade om att hon hade tänkt varför i helsike jag ska ha sån otur.
Jag som är så go o trevlig, vill inte en människa ont.
Hon förstör inte varför !
 
Hon sa mycket mer som höjde mej som person, om ni bara fattar hur mycket det gör.
Jag som förlorat de mesta av det lilla självförtroende jag hade..
det gör ju under, bara tanken att en annan människa värdera mej så högt.
Ofattbart, men så fint att höra o saken är ju den att jag känner ju oxå att hon menar vartenda ord.
Jag får suga på den karamellen , leva på det o försöka ta till att jag e bra osv.
Det går inte över en natt, utan de är en lång process, intala mej själv.
 
 
 
Ja, så var det trevliga slut...
Nu över till ngt som gör mej slitförbannad.
Kattunge...
flera kattungar blev hämtade fr en äldre person som lever i missär.
Dom hämtades oavsett ålder för att dom skulle komma t kärleksfulla o bra för eviga hem.
Vad jag vet så har det varit väldigt lyckat för alla missungar då, utom en liten.
Hon kom t ett hem där hon skulle bli ett fint sällskap då personen ofta var ensam.
Ja där bodde hon inte länge, runt en vecka bara.
För då kom den nya ägaren på att det fanns inte tid för en katt.
 
Då får kissen hastigt o lustigt flytta hem t en annan familj, som mer lr mindre blev tagen på sängen.
Men öppnade sitt hem för den lilla iaf, ja  inte ens en vecka fick hon bo där.
Stackars liten, ca 10 veckor o redan fått flytta runt så där :-/
 
Men nu idag så har en väninna t mej tagit sej an kissungen och där blir hon för gott.
Nu får kissungen kompisar oxå , hund o en vuxen katt  o  en liten kattös  ifrån samma ställe denna nya kom ifrån,fast hon var yngre då bara ca 5 veckor.
Så nu får hon de bra en hankatt  som fostrar 2 busiga kissungar på 8 o 10 veckor o en hanhund son bara pussas o tvättar. Och så förståss en kärleksfull matte.
 
Jag sa att hade inte hon tagit denna kisse så hade jag blivit tvungen, jag har inte hjärta se hur levande djur blir behandlade som leksaker/ slit o släng.
Bodde jag i ett stort hus o hade pengar så skulle jag ha fler djur, helt klart.
 
Slutet gott iaf :-)
 
 
På bilden här är det vår gamla tik m en liten vilsen hittekatt vi tog hand om för mååååånga år sen.
Kärt minne <3