Hur ska jag formulera mej så det inte blir fel...
Inte lätt för alla tolkar ju iaf som dom uppfattar det.
Jag skriver väl bara rakt av så blir det som det blir.
Visst är det trevligt m besök, ibl...
men helst inte spontana.
Jag ser gärna att folk hör av sej innan dom dyker upp, jag fattar att en del vill överraska.
Men det passar inte alltid, jag har ff att göra här hemma o det tar tid.
En del måste jag få hjälp med, son o svärson som har borrmaskin o kan hantera en sån bl.a.
Sen har jag ju jäkligt ont i kroppen, vissa dagar är värre än andra...
då är jag inte ett dugg sällskaplig.
Mina tupplurar är superviktiga, jag orkar inte vara uppe en hel dag.
Ibl blir det fler tupplurar under samma dag, det beror ju på när jag vaknat på morronen o hur jobbig natten har varit.
Lite svårt för en del som inte har värk dygnet runt att förstå, dålig sömn följer ju m värken.
Anledningen till att skriver det här är för att försöka få ngn förståelse på att jag vill ha planerade besök.
Mina barn o barnbarn är det ngt helt annat m, dom har nycklar o dom håller koll på mej.
Saken är den att jag fick 3 besökare för en tid sen, dom känner inte varandra mer än t utseendet.
Dom kom en o en med 10 o 20 min mellanrum, jag kan säja att jag stod ganska handfallen.
Jag hade inte ens gjort mej iordning eftersom jag inte skulle gå utanför dörren den dan, utan sysselsätta mej m att plocka undan för att få lite fria gå ytor.
Jag kan väl gott säja att det var ingen trevlig dag, krystat o lite trögt på samtalsämnen.
Väder o vind o trivsel var det som vi talade om.
Och jag satt mest o önskade att dom skulle gå, är jag hemsk o otrevlig lr.
Jag är ju eg en social o glad o oftast trevlig person, men här kände jag att näää..
jag orkar inte.
Besökarna stannade inte länge runt 1,5 tim, men då dom gått...
då kände jag mej genomrutten, så ful o dum som inte visade uppskattning då dom hälsade på.
Usch så jobbigt, jag lade mej på soffan o grät en skvätt innan tuppluren.
Fy 17 så livet har blivit. :-(
Hur ni tar det här inlägget vet jag inte, men jag kände att jag var tvungen att skriva av mej.