Jag önskar mej sinnesfrid....

 
önskar att jag kunde sluta grubbla o fundera så mycket.
 
Men när allt känns så osäkert runt mej...
ja då kan jag inte bara sluta upp o grubbla.
 
Fundera på vad jag har gett mej in i.
 
Jag önskar att jag hade  en av o på knapp....
o en förmåga skynda på saker o ting...
för att vetskap bör göra att jag kan släppa det som upptar all min tankeverksamhet.
 
Slippa oroa mej.
 
Denna oro...
den äter upp mej inifrån.
 
Har en klump i halsen...
en ännu större i magen.
 
Det här är för mycket för mej...
vet inte vart jag ska vända mej.
Hur jag ska samla ihop mej..
få kraft...
 
Vänta o se hur de blir o utgå därifrån...
men jag fixar inte väntandet i ovisshet.
 
Jag kan inte hindra tankarna som hopar sej i min skalle.
 
Med facit i hand...
så hade jag nog gjort annorlunda om jag hade vetat...
vad jag vet nu.
 
Gällande både det ena å det andra.