Har inget kul att förtälja.

Men det är ni...mina trogna läser vana vid. Tyvärr....men jag har inte gett upp hoppet, det kommer vända. 
Ett ljus kommer i mörkret ;-)
 
Det är så mycket som är på tok...som jag tyvärr inte kan påverka. Fast jag försöker, det ska gudarna veta.
 
Men det är inget jag kan ta upp här, det kan bli så fel..pga tolkningar o mitt sätt att återge...berätta.
Så jag tiger...
 
 
Hälsan däremot, den är ju upp t mej att dela med mej av. Så jag kan väl säga som så..Att bättre har jag mått.
Riktigt taskigt mår jag till o från...mår aldrig bra om vi säger som så.
 
Min diabetes är helt åt pipsvängen, vet inte vad jag ska göra för att den ska bli bättre.
Röra på mej, jooo tack..jag vet.
Men med en strejkande kropp så är det inte så lätt..
Gå ner i vikt, jajemen..vet.
Ät klokt..
Motionera! 
Jodå, bara jag kommer ur sängen, inte med möda tar mej fr säng t toa...barnen får handla åt mej, se till så jag får lite mat.
Hade jag inte mina barn dessa dagar då vet jag inte vad jag skulle gjort.
Allt efter förmåga så gör jag mina rörelser i sängen, de som sjukgymnast ord.
Men de går inte alltid.
 
Min artros som började pga en skada i vänster knä..
har spridit sej fr tårna ända upp t ljumsken på vänster sida.
Höger knä börjar oxå kännas av nu.
Och så + alla andra skador, krämpor...
Tjohooo det ska kännas att man lever!
 
Jag får så många goda råd...i all välmening, men ingen vet hur jag känner... min smärta kan bara jag förstå.
Likaväl som jag inte kan förstå din !
 
En enda ond cirkel.
Jobbar på så gott jag kan, så länge jag kan...men t slut så säger kroppen ifrån.
Då finns det inget annat val än att sjukskriva mej..trots ekonomin tar stryk som 17.
 
Vad gör man ?
 
Vete katten, men på nåt sätt så måste jag fixa det.
 
Ska iaf börja ta spruta..se om jag får lite ordning på diabetesen  m hjälp av den :-)
 
Hoppas...
 
Slut på klagan för denna gång..Nu ska jag i väg o jobba ett dygn.
#1 - - gerra:

Bra där kom det en liten, vill bara få igång dig. Vet hur du har det. kram

Svar: Kram
Gunsan