Varför...Denna oro,stress..förtär ju.

Jag går ständigt med en orosklump/stressklump imagen...pga vissa orsaker. Huvudet är fullt av snurriga tankar, funderingar på hur jag kan förändra. De här pågår även nattetid, då man så väl behöver sin sömn...för att må bra, orka med jobb m m.  Men dessa tankar dyker upp rätt var de är..och jag kan inte skaka av mej dom. Folk, samt vänner kommer m goda råd...talar om att jag måste släppa de där, tänka på annat..kul o trevliga grejer :-)
Ja men de är ju det jag vill...inte f*n vill jag må så här. Låta negativa o pessimistiska tankar styra över mej är inget jag vill...men hur ska jag släppa dom ? Försöker ju, men inget funkar...hur lätt de än låter när alla säger det.
Vill ju inte vara gnällig och lasta mina vänner m de som  stör...
 
Lite hjälpt  är jag av att få skriva ner eländet...även om jag inte kan skriva i klartext.
Det blir som de blir..kke helt ofattbart för er som läser, men då får de bli det. Jag skriver för mitt egna välbefinnande.
Ni kan välja annat som är trevligare o intressantare att läsa.
 
Jag har även försökt att få orosmomentet inse att man ska stå för de man säger, gör. Inte slänga över de på andra.
Ställt mot väggen ett antal ggr, har jag oxå gjort..tyvärr lr kke inte tyvärr  alla ggr, med vittnen.  Men dessa kke föredrar att inte tro på det jag säger...vad vet jag.
 
Dessa som känner mej vet att jag inte far m osanningar, dom vet att jag avskyr lögner o nersvärtning..
Känner dom där vittnena mej ? Ingen aning, jag tycker dom borde veta vem jag är, hur jag funkar...men som sagt.. vissa kan få vem som helst gå på vad som helst.
 
Det är så otäckt att ngn har full kontroll över det mesta som händer o sker, även på fritiden.
Missundsam så länge de inte inte gäller stressobjektet själv. 
 
Låter påskina saker o ting, så man t.om blir glad ibl...för att snabbt komma tbx t verkligheten, spelar hjälpsam...
sen kommer hugget. Missförstånd, aldrig sagt, aldrig gjort. Det är alltid andra som säger o gör saker som inte är fördelaktiga för stressobjektet.
Försöker programera in hos andra vad som ska sägas o göra mot 3:e man...om det är för att försöka skydda sej själv det vet jag inte.
Men helt klart så gör/ säger vissa inget som kan orsaka missnöje hos stressobj...för då är man illa ute.
Jag vet...har fått känna på det.
Usch,  jag vill inte...
Jag avskyr den ledsna, deppiga sönderstressade person jag blivit. Inte många utöver mej själv som märker
av hur jag mår iofs...för visst kan jag skratta o le, men att det gör ont i hjärtat och att det sitter en stor sten i magen .... det syns inte.
 
Skönt med en ledig helg som följs av semester...jag behöver göra kul grejer och ladda batterierna på annan ort.
 
#1 - - Eva kängström:

Hejsan Gumman!

Tror nästan jag kan ana vad det är, något som du talade med mig om för ett bra tag sedan.
Kan förstå hur du känner och även att man säger till någon att släppa taget och gå vidare så är det inte lätt. En del saker biter sig fast, och tankarna går i runda cirklar som för att hitta en läsning på eländet.

Men hur kan man kämpa och slåss mot någon/något som man är bakbunden till.
Det går inte, det är bara att inse.
Och alla de som mot förmodan inte tror dig ellr känner till vem du är och hur du fungerar..låt dem tro på vad det vill.
För de vänner ...då menar jag de RIKTIGA vännerna som stannar kvar..det är dem du ska lägga fokus på.
Så som du gör mot dig själv nu, det är nog precis så stressobjektet ville att du skulle känna. Låt inte detta bli sanning..låt inte denna någon få rätt.
För ingenting gör en sådan människa så osäker som när man med högburet huvud och stoltheten i behåll ristar av sig obehaget, vågar se folk med en fast blick.
Så straffar du en sådan bäst.
För denne vågar med säkerhet inte göra likadant en vacker dag, och den lär komma..va så säker.
Grubbla inte, slösa inte din tid på detta, för varje minut som går åt för just sådant förlorar du på att känna glädje.
Det är svårt...jag VET...men du måste för din egen skull vända på hela kakan.
Kram om godingen <3

Svar: Ja jag kke har nämnt ngt av de till dej. Är inte många jag pratar m om när det gäller det här .Saken är ju den att fler är drabbade, en del accepterar och bara inser fakta. (säger dom) Andra mår dåligt...om det är syftet så lyckas det iaf t hälften, kan man säga. Jag kan säga som så....att det biter inte gå med högburet huvud heller, inget biter...Det är fakta, bara att inse. Tur man kan skriva av sej iaf :-) Tack för att du finns <3 Kram
Gunsan